Målning av Carl Larsson 1908
"Natten går tunga fjät, runt gård och stuva. Kring jord som sol förlät, skuggorna ruva."
Vad handlar Luciasången egentligen om?
Svaret hittade jag här:
"Fjät är ett gammalt ord för steg, fotspår. "Vapnen sina / ej vike en man / ett fjät ifrån på fältet" står det i en av översättningarna av den fornnordiska vishetsläran "Havamal", och det betyder att man inte ska avlägsna sig så mycket som ett steg från sina vapen när man är ute och färdas.
"Ty ovisst är att veta / var på vägar ute /spjutets spets kan tarvas."
"O yngling! Om du hjärta har att trampa fäders fjät" - det vill säga att gå i fädrens spår - skaldar Bengt Lidner i slutet av 1700-talet, och här har vi urfrasen "O yngling!".
Stuva är en gammal variant av stuga. Den har levt kvar fram till våra dagar i ordet rådstuvurätt, en rättslig instans som i Finland fanns fram till 1993, då den bytte benämning till tingsrätt.
Nej, solen ska inte förlåta jorden. Förlåta hade i äldre svenska även betydelsen 'lämna', 'överge', och det är ett lån från tyskans verlassen.
Solen har övergivit jorden under dessa dagar runt vintersolståndet.
Catharina Grünbaum "
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaPeter! Varför har du tagit bort det intressanta inlägget...?
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaMin dator dog när jag skulle rätta det! Nu har den hämtat ny kraft, så vi får se om det kommer med...
Så här står det på Wikipedia om Roséns tolkning av Luciasången:
"Arvid Rosén skrev texten då det moderna Luciafirandet tog fart i Stockholm. Av texten att döma ville Rosén att den skulle låta som en ålderdomlig folkvisa. Ordvändningar som stuva för stuga och förlät för lämnade (tyska: verlassen, danska: forlade) var svårbegripliga redan 1928." Om man hade svårt att tolka texten redan för 80 år sedan, så är det knappast lättare idag...
(Ser f.ö. att Rosén bodde i vår kommun vid sin död. Tror inte att det är så uppmärksammat av kommunborna.)
Hälsn.
Peter
Jag som alltid retat mig så på att de sjunger förlät och inte så som jag trodde det skulle vara förgät. Men efter att ha läst ditt inlägg och gjort lite egna efterforskningar har jag lärt mig att förgät som i blomnamnet förgätmigej är imperativ, en uppmaning: glöm mig ej! Den riktiga formen i versen skulle bli sol'n förgat, och det är rimmar ju dåligt med fjät. Så nu slipper jag sitta och irritera mig och kan istället njuta av sången.
SvaraRaderaPeter! Tack för din intressanta kommentar! Hoppas din dator lever vidare nu...?
SvaraRaderaKersti! Det finns någon gammal sång/psalm där ordet "förgät" finns med, men jag minns inte vilken just nu.. Ännu ett låneord från tyskan - "vergessen"!
Jag funderar över ordet förlät, som jag vill ha till "dölja" - det heter ju "lätta på förlåten" fortfarande!
SvaraRaderaMitt inlägg tidigare verkar ha fallit bort nämligen att jag kollade på nätet och fann att både förlät och förgät finns med i texten i Luciasången. Så båda varianterna verkar ha använts.
SvaraRaderaTrevligt inlägg om Luciasången! precis så har jag i alla år förklarat texten för skolbarnen jag har. Tycker det är så vackert och poetiskt så jag har alltid förspråkat att vi ska sjunga det och inte ta till någon förenklad version i Luciatåget.
SvaraRaderaJag har alltid trott att den ursprungliga texten var "till jord som sol förgät" och inte förlät. Förgät = glömt.
SvaraRaderaI Lund fick vi i skolans 3 klass lära oss delar av den skånska dikten " Di fåste fjeden".
SvaraRaderaDikten i sig förklarar en hel del av de uttryck som vi finner mycket ålderdomliga.
Det är bara att lyssna några gånger så förstår man den även om man inte är skåning skulle jag tro.
Om det nu är svårt så handlar det om en far som förtjust kommenterar sin sons allra första stapplande steg., då fåste fjeden.
https://www.youtube.com/watch?v=FJ2oSfI_V1c